Pau i Bryssel!

Sååå mycket motorbikes! Den här staden vimlar av folk och då har jag ändå sett folktäta städer som Hongkong och Bangkok. Vi anlände till Ho Chi Minh igår och att komma in i landet var inte det lättaste. Vi hade läst på i förväg om att svenska och tyska medborgare inte behöver visum för Vietnam. När vi anlände blev vi inkörda i en kö för just visum, och där blev vi anklagna för att inte ha de rätta papprena. Som tur var, hade jag innan avfärd tagit kort på den vietnamesiska hemsida där detta stod förklarat på engelska. Mobilen fick därför skickas runt till diverse gränspoliser innan vi tillslut blev godkända, och ja - alla var ganska tacksamma för mitt foto där. Jag har lärt mig en hel del av att vara ute och resa, alltid ta det säkra före det osäkra och ta med foton, penna och passnumret i huvudet. Man vet aldrig när man kan behöva skriva en visumansökan eller fylla i myndighetsblanketter. Passnumret är ditt bevis på existens.

Nu är vi på väg på en dagstur till öarna nära Ho Chi Minh, det blir skönt att komma ur vimlet några timmar! Tyskarna hoppas mest på att få bära dessa trekantshattar och ta nya profilbilder till Facebook :)
Jag reser nu med 8 tyskar, och det är inte helt lätt att vara den enda anledningen till att de ska prata engelska. Därför blir det ofta att jag håller mig i bakgrunden då jag inte förstår vilka samtalsämnen dom pratar om. Det gör att man aldrig riktigt är en del av gruppen. Dock trivs jag med att filosofera för mig själv i dessa häftiga miljöer, så det är oftast ingen fara. Ibland är det någon som snällt lägger märke till min tystnad och ber gruppen att prata engelska. Försöker se det som ett sätt att lära mig tyska, vilket faktiskt går relativt bra :) Jag är verkligen "the Swede" här borta. The one and only. Stoltast är jag när jag kan berätta att allt de gillar, som Spotify och The Final Countdown, Alesso och Tove Lo är svenska. Då känner man sig bra kan jag säga!

Det var slående att se hammaren och skäran sitta uppe på skylt i varje hörn, rondell och längs gatorna när vi åkte in. Det är en slags väckarklocka för att allt inte riktigt är så fridfullt som det verkar, den styrande kommunismen gör nog sitt i syftet att påverka folket.
Vi bor mitt på backpackergatan och ikväll ska vi på pub crawl. Ser fram emot vad Ho Chi Minh har att erbjuda!

Haha måste bara tillägga att jag sitter i bussen och skriver detta för tillfället och guiden började precis sjunga dancing Queen i mikrofonen när han fick reda på att jag var svensk ;) Lite kul är det ibland!