Gräddfil eller créme fraîche

Inser att mina blogginlägg hittills endast tar upp rosenröda beskrivningar av livet i Bryssel - men nog saknar jag allt Sverige otroligt mycket och allt som hör till! De mest enkla, vanliga och naturliga saker som vi tar för givet kan bli en tröskel när man bor utomlands. Förutom byråkratin, systemen för saker och språk-och kulturbarriären finns det en mängd enkla saker som kan ställa till det i vardagslivet, saker man inte tänker på förrän de dyker upp. För mig har det båda gånger jag bott utomlands varit maten som ställt till det (förutom de ovan nämnda sakerna som kan vara nog så jobbiga).

Kan ni tänka er att det inte finns vanlig köttfärs? Den mest basala av saker i maträtter? Eller köttbullar, korv, fiskpinnar? Det existerar liksom inte. Det som jag hittat som ser ut som köttfärs smakar illa, inte helt säker på om det ens är köttfärs. De köttbullar jag hittat (de som mest liknar köttbullar) är av kyckling. Inte heller de mest smakliga kan jag påstå. Och korv? Nja det finns någon nermalen korv som ser ut som tyska korvar ungefär, Får 1 av 5 stjärnor på smakskalan. Inte heller har de falukorv, fiskpinnar eller chipsblandningar. Är det jag som är kräsen? Ja kanske. Men när de inte ens finns gräddfil i affärerna, då blir jag lite deppig. Gräddfil kan ju liva upp vilken torr maträtt som helst. Och det finns inte ens någon översättning på gräddfil till varken engelska eller franska. Då heter det creme fraîche. Men jag vet vad creme fraîche är, och det är inte det jag vill ha. Lösningen har blivit att jag köpt lätt creme fraîche och blandat ut det med mjölk. Ej att rekommenderas om vanlig gräddfil finns till hands. Nej jag saknar Sverige, jag saknar svensk mat och svensk byråkrati. Och mest saknar jag bara att allt jag finner naturligt runt omkring mig finns till hands, och att kassören pratar svenska så att hen förstår vad jag frågar efter. Det kommer aldrig kännas självklart att bo i ett annat land än där man vuxit upp gissar jag. Sverige kommer alltid vara "hemma" för mig.
Allmänt